MARTINREDA

Sveriges roligaste inredningsblogg! Design, inredning, möbler och trender


Lämna en kommentar

#wallpaperwednesday and apple pie

Nej, det är kanske inte den mest sökmotorvänliga rubriken världen skådat och ja, jag tillbringar alldeles för mycket tid på Instagram och absolut upptäcker jag alldeles för mycket tendenser för att jag ska kunna hålla tyst. Det som gäckat min hjärna det senaste dygnet är äppelpaj och tapet. Inte var för sig utan i kombination. Det ska vi naturligtvis titta närmre på p g a intressant denna #wallpaperwednesday.

Tidigare i höstas lanserade tapetföretaget Midbec den hyllade kollektionen Apelviken. Som namnet anbelangar handlar det om just äpple. Mycket riktigt återfinns det små söta äpplen i kollektionen.

Men det förekommer även äppelpaj i marknadsmaterialet. Här från @coloramaangelhom

Så, vad är det nu som är så speciellt med det? Jo, det är när man sneglar på vad andra svenska tapetföretag håller på med just nu. Vad är er vilda gissning? Pumpapaj, hallongrottor eller scones? Nope! Svaret är äppelpaj såklart!

Sandberg är just nu i Oslo och plåtar kommande kollektion.

Och under tiden utbildar Boråstapeter sina kunder i bildkomposition och fotografering för sociala medier med fantastiska Krickelin som lärare.

Bild från @tapetskola (som är ett konto ni absolut ska följa)

Jag har väl som vanligt ingen riktigt aning om slutsats men det är underhållande och coolt att se när ett, i jämförelse, så litet företag som Midbec sätter trenden och de stora aktörerna bara kör copy paste.

/m

 


3 kommentarer

Halloween

Igår briserade bomben som alla, inte minst handlarna, gått och laddat för sen strax efter sista kräftskivepysslet var bortstädat. I folkmun kallas det Halloween. Jag kallar det djävulens påfund. Som småbarnsförälder går det inte riktigt att blunda eller ducka för fenomenet men det måste inte lämnas oifrågasatt för den sakens skull. Gillar du Halloween så kan du sluta läsa nu!

Vad är det vi håller på med? Varför tillåter vi ett låtsasfirande som går ut på att göra allt fulare? Vi kan ju börja med val av frukt….

Avlyssnat samtal från PR-byråns pitch:

Projektledaren: -Jag tänker att vi tar en ful jävla frukt, en sån som aldrig kommer att sälja sig själv. Vi har ju redan löst äggförsäljningen med påskfirandet, men nu behöver vi något nytt! Den ska se ut som en medicinboll med långt gången syfilis och sen måste den vara orimligt opassande rent färgmässigt. Orange kanske?

Praktikanten: – ahhh, en pumpa?

Projektledaren:-Perfekt! Men vi måste göra upp regler. Det ska karvas det ena dummare mönstret än det andra i dem och det är bara vuxna som får lägga sin tid på det eftersom barn är odugliga på att frambringa det lilla extra. Se bara på hur det gick när barnen skulle pynta julgranen. Ok?!

Jag har ingen exakt statistik på pumpaförsäljningen men att den ökat ett par miljarder procent de senaste 10 åren tack vare PR-byrån är en faktisk sanning. Bra pitchat! Men till vilken nytta? Veckan har ju blivit oändligt mycket fulare.

Vi ska såklart inte skylla allt på PR-byråer, det är faktiskt de vuxnas fel och ansvar. Man kan inte som god förälder tvinga på sig ett par alldeles för små röda läderbyxor och komma undan  bara med ursäkten ”Halloween”.  Vill du leva ut dina fetischer så finns det massvis med såna klubbar. Blanda bara inte in det i barnens jakt på godis. Ok?!

Det är också de vuxna som med kirurgisk precision karvar ut slamsor från wienerkorvar så att barnen ska få äta ”fingrar” på sina kalas. Lägg av! Vad är det för fel på er. Ni karvar inte ut festliga mönster på lutfisken! Vad är nästa steg? Mandalas på matjessillen till midsommar?!

Sminket sen…. åh herregud. Att de docksöta små parvlarna får ärr, blodiga ögon och annat är en sak, men att du som vuxen människa på fullaste allvar sminkar hela huvudet vitt, köper svindyra kostymer från ebay och lägger timmar på att skapa en skrämmande spotify-lista doesn´t make you a good parent, it makes you a moron och typ ett steg från att bli omhändertagen av de vänliga männen i vita rockar. Ok?!

Då har jag inte ens nämnt låtsasspindelväv, kolsyrad dryck med sjuk färg och ännu sjukare namn som t ex vampyrbrygd eller 5 meter stora plyschspindlar som du ska hänga i trappan. Men sån är inte du va?

Vad är det som får mänskligheten att vilja få allt fulare? Räcker det inte med att det är mörkt, kallt, blåsigt och regnigt. Måste vi gå in i nån totalpsykos och göra allt fult en vecka om året? Kan vi inte vända på det och skapa en snyggvecka istället? En vecka då vi klär upp oss, är lite trevligare än vanligt, dukar lite finare och beter oss lite mer som folk?

/m

 

 

 


Lämna en kommentar

Vill du lära dig mer om sociala medier?

Är du nyfiken på sociala medier i allmänhet och Instagram i synnerhet? Vad gör en algoritm och vad har man en sådan till? När ska jag posta viket inlägg och var? Varför? Hur? Allt det har jag den stora förmånen att få prata om lite här och var under hösten. Vissa tillställningar är slutsålda och andra kräver inbjudan men Workshop Weekend GBG har platser kvar.

Det är ungefär såhär det brukar se ut. Jag är inte alltid barfota men jag pratar oavbrutet och pekar på saker. Ofta viktiga saker som jag vill att du ska förstå, bemästra och behärska. Dock är det ALLTID roligt, interagerande och kunskapsgivande. De närmsta tiden ser ut så här för mig och min kurs Social media crash course:

15/10 Kakstadsfavoriter, Kungälv, kl 09:00-11:00 – FULLBOKAD

25/10 Trendbattle med TrendstefanMakajo Göteborg 17:00-19:00

27/10 Workshop Weekend GBG, Göteborg kl 09.30-12:00

6/11 Västanhem, Jönköping, kväll

8/11 Trendbattle med TrendstefanMakajo Stockholm 17:00-19:00

14/11 Trendbattle med TrendstefanMakajo Malmö 17:00-19:00

På Workshop Weekend GBG finns det platser kvar och anmälan sker till mig. Läs mer HÄR.

Vad gäller Makajo-eventen så ta kontakt med showroom på respektive ort för mer information och angående eventet i Jönköping lovar jag att återkomma med information, men ni kan säkert maila dit redan nu om ni vill vara säkra på att få en plats.

/m

 

 

 


Lämna en kommentar

Apelviken – En ny kollektion från Midbec

Jag utlovade i ett svagt ögonblick en objektiv betraktelse av Midbecs nya kollektion Apelviken designad av Hanna Wendelbo. Jag har ju brutit löften innan, t ex de om bättre kost, mindre vin och mer motion, men nu ska jag ta mig tusan hålla vad jag lovade. Här är min ytterst objektiva syn på Sveriges senast släppta tapetkollektion. Nyfikna?

Vi kan väl ta det från början? Det handlar om Hanna Wendelbos senaste alster för Midbec – tapetkollektionen Apelviken. Men det är mer än så. För naturligtvis handlar ju som vanligt om blommor, blad, organiska former och levande material som på ett tvångsmässigt sätt ska bäras in i huset och därefter dokumenteras med diverse pennor, papper och penslar. De sistnämnda vet jag extra mycket om eftersom det är just de som ligger kvar på diskbänken förstenade som reliker efter något italienskt vulkanutbrott. Det är tydligen min uppgift att som en arkeolog hamra ut återstoden av de små ekorrmorrhåren som en gång utgjorde större delen av det vi i vardaglig tal kallar pensel.

Men det är inte det som är det stora kruxet. Det är blommorna i sig. Eller vad blommorna lämnar efter sig. På golvet. Skröfs eller bös. Kalla det vad du vill men du fattar. De oupplockade resterna av blommor som sprider sig likt lava runt om hela huset. Ni förstår vad jag menar med italienskt vulkanutbott.

Är jag förbannad? Klagar jag? Nope. Inte om resultatet blir såhär:

Apelviken - Midbec- Hanna Wendelbo

Då jublar jag! Jag blir stolt och glad. Jag ser hopp och framtid, jag ser vikten av mönsterskapande och välutbildade designers och jag ser äntligen en heminredningsbransch som inte är så förbannat ljus och fräsch. Då jublar jag.

Som objektiv och undersökande bloggare var jag tvungen att djupdyka i följande lilla meddelande som dök upp i Hannas instagramflöde härom veckan.

 

Jag ringde helt sonika upp den norske inredningnngs- och blmsterprofilen Finn för att ställa de rätta, svåra och tuffa frågorna. Precis som Janne Josefsson skulle gjort om Janne hade gillat tapeter.

-Du hyllar Hannas tapet och jämför med mönstergurun William Morris. Vad betyder tapeter med blommor och organiska uttryck för dig?

Jag omger mig alltid med mjuka organiska former. Blommor är en stor del av mig och min inredningsstil. Jag vill åt det mjuka i livet. Bort med det hårda och vassa.

– Har du några William Morris-tapeter i ditt hus just nu?

Nej, inte just nu men i min lägenhet som jag hade i Oslo hade jag Morris i alla rum. Det passade sekelskifteslägenheten alldeles utmärkt.

-Men nu när Apelviken är släppt, ska du köra den i alla rum då?

Just här så blev det antingen dålig täckning eller så var min norska inte alls så bra som jag trodde att den var men jag är nästan säker på att Finn svarade JA! Med utropstecken.

-Avslutningsvis Finn, har du något annat att säga?

Ja, jag beundrar Hannas kunskap inom tapethistorien. Att kunna göra mönster på denna nivån tyder på ödmjukhet inför de stora mästarna och massvis med erfarenhet.

Sen tror jag att jag avslutade intervjun med ”Mange tak”. Systemkollaps i mitt huvud, och Finn, om du läser detta ber jag om ursäkt. Jag vet att det heter Tusen Takk!

De fantastiska tapeterna har, som sig bör, fått dito bilder producerade omkring sig. Fattas bara annat. Magin står Annacate och Tove för. Får man inte nog av deras härliga tapetbilder så kan jag varmt rekommendera Att vara någons fru. Där har nämligen Emma skapat en serie bilder som skapar goosebumps hela vägen.

Så, med mitt hårda objektivt granskande öga skulle jag vilja påstå att detta är det bästa någonsin. Fulländade mönster med liv och rörelse, färgskalor som inte fastnar i gamla manér och en extremt väl sammanhållen kollektion får kollektionen 10 av 10 poäng.

Subjektivt då? Bara att bita ihop och försöka hitta på låtsasjobb på annan ort när omtapetsering av egna hemmet ska utföras. För det ska göras med så här fina tapeter!

/m

 

 

 

 


Lämna en kommentar

Plastpåsar?

Hur är det med miljötänket hos dig egentligen? Källsorterar du? Dragit ner på köttkonsumtionen? Tar du cykeln istället för bilen ibland? Jag tänker att jag är hyfsat duktig. Klappar mig lite på axeln och är ganska stolt med det miljöfokus jag faktiskt bidrar med. Men det finns saker jag verkligen saknar i mitt bättre leverne. Plastpåsen till exempel.

Ni vet hur det var på den gamla goda tiden? Man tog en trave plastpåsar när man gick in i snabbköpet, scannade sina varor och fyllde de glansiga plastpåsarna med allt viktigt som stod på inköpslistan man glömde hemma.  Väl hemma packade man upp varorna och gömde plastpåsarna i den där svinfula men ack så praktiska behållaren på insidan av skåpet i grovköket.

Jag har aldrig riktigt brytt mig om att räkna eller göra någon form av vetenskaplig analys om hur många plastpåsar jag får plats med men jag tror det är strax över en miljard. Det är i alla fall ganska många.

Men det var den gamla goda tiden. Den gamla inte fullt så miljögoda tiden. Nu är det kaos. Man sladdar in på den lokala stormarknaden och måste istället köpa de bruna pappalternativen för att ha något att lägga sina scannade varor i.  Då tror ni såklart att jag ska gnälla på att alla pappkassar går sönder innan jag ens hunnit stoppa i den laktosfria mjölken. Nej nej. Det är kaoset som uppstår hemma. Kaoset efter det att alla grejer är på plats i kylskåpet. Hur många bruna pappkassar får man ner i IKEAS superfula men supersmarta förvaring Variera? Noll! NOLL! Alltså 0 stycken.

”-ja, men du måste ju bara vika ihop dem så tar de ingen plats”

Eller hur! Det är ju som att försöka vika ihop något gammalt saltstänkt 1000 m2-segel som Jack Sparrow glömt i förpiken. Inte ens med en rekorderlig ångvält kan man platta till de bruna påsarna så att de blir mindre än en överprisad 1:a på Kungsholmen. En sån MED stukatur.

Ni ser problemet? Ni förstår kaoset? Jag som mer eller mindre bor på stormarknaden fyller nu rum efter rum med bruna prassligheter. Det är hemskt.

”-men kan du inte bara ta med dig en kasse hemifrån när du handlar?”

Nej! Det kan jag inte! Dels för att jag måste komma ihåg det och sen för att jag inte tänker köra hem för att hämta en påse när jag precis kommit till affären. Det senare är inte miljövänligt och det första är helt orimligt eftersom jag har mitt huvud proppfullt med andra viktiga saker såsom nya ordvitsar till morbror Lars, och…ja, det är väl egentligen bara det, men ni fattar.

Snälla smarta uppfinnare, kan ni inte uppfinna en miljövänlig plastkasse så jag får sinnesro? Det är inte mycket jag begär, bara en miljövänlig plastkasse som jag kan samla på hög i den superfula supersmarta förvaring på väggen i garderoben i grovköket. Ok?

Tack!

/m


3 kommentarer

The Folklore Company

Sedan några veckor tillbaka sitter jag i det lilla kreativa takbjälksförsedda kontoret på Kapellplatsen som tillhör The Folklore Company. Min roll här handlar till största del om sociala medier. En utmanande och givande roll. Oroliga bloggläsare och poddlyssnare kan lugna sig, jag har fortfarande gott om tid till alla mina oseriösa sidospår.

Om du inte känner till The Folklore Company så kan du gott klicka HÄR och botanisera runt lite på sidan eller följa resan på Instagram. Roligast just nu är givetvis designverktyget. Tidstjuv à la Hemnet. Kom inte och säg att jag inte varnade dig! Har du någon feedback, känner att du saknar något eller bara sitter på världens bästa idé så kan du hör av dig till mig så hittar vi på något bra.

Min chef Sofia är inte tråkig. Ödmjukt och helt rimligt tänker hon sig ett världsherravälde baserat på broderi. Kan inte annat än älska den tanken. Fantastiskt roligt att få vara del av den resan.

Med det sagt vill jag bara påminna att jag finns i centrala Göteborg på förmiddagarna om man vill ta en kaffe, brodera eller bara snacka skit. Annars är det som vanligt.

/m

 

 


1 kommentar

Årets kulör – Spiced Honey

Jag tror det var runt 2004 som jag jobbade i baren på den coolaste restaurangen i Göteborg. Den första i sitt slag, långt innan det blev trendigt, som hade ett så kallat cross kitchen-tema. Någon form av Asien möter fransk bistro och drinkarna hette fyndiga saker som Kom Hei Naow,  Sum Ting Wong och No Pah King. Alla skrattade och njöt. Men väggarna var målade i Spiced Honey.

Det visste vi såklart inte då. Vi bara skojade om väggfärgen och kallade den för missfärgad latte eller som de nyblivna småbarnsföräldrar vi var, spädbarnsbajs. Nu har det gått 14 år och jag undrar lite om tiden har stått still eller om det är någon form av trendcykel som sveper tillbaka på oss?

Hur som helst, roligt är det inte.  Och ingen vettig människa skulle vilja måla sina väggar i den här kulören. Så mycket vet jag i alla fall. Nordsjö har presenterat intressanta kulörer genom åren men detta måste ju ses som ett tragiskt rop på hjälp. Ett hjälprop där inte ens Formex murrigaste toner kan komma till undsättning.

/m