MARTINREDA

Sveriges roligaste inredningsblogg! Design, inredning, möbler och trender


Lämna en kommentar

Apelviken – En ny kollektion från Midbec

Jag utlovade i ett svagt ögonblick en objektiv betraktelse av Midbecs nya kollektion Apelviken designad av Hanna Wendelbo. Jag har ju brutit löften innan, t ex de om bättre kost, mindre vin och mer motion, men nu ska jag ta mig tusan hålla vad jag lovade. Här är min ytterst objektiva syn på Sveriges senast släppta tapetkollektion. Nyfikna?

Vi kan väl ta det från början? Det handlar om Hanna Wendelbos senaste alster för Midbec – tapetkollektionen Apelviken. Men det är mer än så. För naturligtvis handlar ju som vanligt om blommor, blad, organiska former och levande material som på ett tvångsmässigt sätt ska bäras in i huset och därefter dokumenteras med diverse pennor, papper och penslar. De sistnämnda vet jag extra mycket om eftersom det är just de som ligger kvar på diskbänken förstenade som reliker efter något italienskt vulkanutbrott. Det är tydligen min uppgift att som en arkeolog hamra ut återstoden av de små ekorrmorrhåren som en gång utgjorde större delen av det vi i vardaglig tal kallar pensel.

Men det är inte det som är det stora kruxet. Det är blommorna i sig. Eller vad blommorna lämnar efter sig. På golvet. Skröfs eller bös. Kalla det vad du vill men du fattar. De oupplockade resterna av blommor som sprider sig likt lava runt om hela huset. Ni förstår vad jag menar med italienskt vulkanutbott.

Är jag förbannad? Klagar jag? Nope. Inte om resultatet blir såhär:

Apelviken - Midbec- Hanna Wendelbo

Då jublar jag! Jag blir stolt och glad. Jag ser hopp och framtid, jag ser vikten av mönsterskapande och välutbildade designers och jag ser äntligen en heminredningsbransch som inte är så förbannat ljus och fräsch. Då jublar jag.

Som objektiv och undersökande bloggare var jag tvungen att djupdyka i följande lilla meddelande som dök upp i Hannas instagramflöde härom veckan.

 

Jag ringde helt sonika upp den norske inredningnngs- och blmsterprofilen Finn för att ställa de rätta, svåra och tuffa frågorna. Precis som Janne Josefsson skulle gjort om Janne hade gillat tapeter.

-Du hyllar Hannas tapet och jämför med mönstergurun William Morris. Vad betyder tapeter med blommor och organiska uttryck för dig?

Jag omger mig alltid med mjuka organiska former. Blommor är en stor del av mig och min inredningsstil. Jag vill åt det mjuka i livet. Bort med det hårda och vassa.

– Har du några William Morris-tapeter i ditt hus just nu?

Nej, inte just nu men i min lägenhet som jag hade i Oslo hade jag Morris i alla rum. Det passade sekelskifteslägenheten alldeles utmärkt.

-Men nu när Apelviken är släppt, ska du köra den i alla rum då?

Just här så blev det antingen dålig täckning eller så var min norska inte alls så bra som jag trodde att den var men jag är nästan säker på att Finn svarade JA! Med utropstecken.

-Avslutningsvis Finn, har du något annat att säga?

Ja, jag beundrar Hannas kunskap inom tapethistorien. Att kunna göra mönster på denna nivån tyder på ödmjukhet inför de stora mästarna och massvis med erfarenhet.

Sen tror jag att jag avslutade intervjun med ”Mange tak”. Systemkollaps i mitt huvud, och Finn, om du läser detta ber jag om ursäkt. Jag vet att det heter Tusen Takk!

De fantastiska tapeterna har, som sig bör, fått dito bilder producerade omkring sig. Fattas bara annat. Magin står Annacate och Tove för. Får man inte nog av deras härliga tapetbilder så kan jag varmt rekommendera Att vara någons fru. Där har nämligen Emma skapat en serie bilder som skapar goosebumps hela vägen.

Så, med mitt hårda objektivt granskande öga skulle jag vilja påstå att detta är det bästa någonsin. Fulländade mönster med liv och rörelse, färgskalor som inte fastnar i gamla manér och en extremt väl sammanhållen kollektion får kollektionen 10 av 10 poäng.

Subjektivt då? Bara att bita ihop och försöka hitta på låtsasjobb på annan ort när omtapetsering av egna hemmet ska utföras. För det ska göras med så här fina tapeter!

/m

 

 

 

 


Lämna en kommentar

The Cosentino Festival

Cosentino lanserade 12 nyheter i torsdags och jag hade den stora äran att få vara delaktig som eventskapare under dagen. För att presentera så pass tunga, stora och hårda produkter och ge dem rättvisa krävs en något annorlunda approach. Resultatet blev en festival, The Cosentino Festival.  Vill ni läsa mina tankar runt projektet och se några bilder?

Bra! Då kör vi och vi tar det från början.

Cosentino lanserar nya färger på både Dekton och Silestone. Vi pratar gigantiska skivor och ett dito lager på Lärjeågatan.

För lite mer än ett år sedan gjorde jag och Hanna ett lanseringsevent för Cosentino. Vi döpte det till The Eternal Party. Tydligen var det så pass bra att vi fick förfrågan även denna gången. Hanna var upptagen med andra projekt så jag fick dra i detta själv. Det klarar ingen. Men med fantastiska vänner så löser man allt. Jag var i ett tidigt skede överens med mig själv om att de här stora stenskivorna skulle utgöra bakgrund och grundstämning i 12 olika rum, men jag behövde en twist på konceptet. Ett telefonsamtal senare med det kreativa geniet Marcus så var festivaltemat ett faktum. De 12 rummen skulle få agera scener på festivalen, turnétshirts trycktes och festivalarmband införskaffades. Där till en rejäl dj-rig och sen var vi i hamn!

Rummen, eller scenerna, hade från min sida ett syfte; att bli instagramvänliga. Med rumstypiska föremål  skapade jag en upplevelse om att besökarna faktiskt befann sig i ett vardagsrum, kök eller garage. Sen ska gudarna veta att jag inte är någon stylist. Då är det bra med vänner. Som Natasha till exempel. Med ett otroligt lugn och med orimligt mycket tålamod skapade hon fantastiska scener. Under hashtaggen #cosentinofestival ser ni mer.

Riktiga festivaler har partytält och massvis med prunkande växter. Det gäller sen gammalt. Stort tack till Blomsterlandet i Kungsbacka som lånade ut en hel djungel!

Naturligtvis fick alla besökare festivalarmband. Mot uppvisande av dessa fick man fri tillgång till alla scener men också mat och dryck. Roligast på hela tillställningen var nog att storytellingen gick hem. Gästerna frågade våra ”vakter” om de fick komma in igen efter en utomhusvistelse ”-Vi har ju såna här band…”

En close up från garaget, ett mycket uppskattat rum. Stort tack till Beijer i Mölndal som lånade ut alla vackra gula DeWalt-maskiner!

Utan mina fina kompisar på Cosa Home Stories så hade många prickar över väldigt många i varit borta. Har ni inte besökt Västsveriges bästa inredningsbutik så är det dags nu!

Själva eventdagen avslutade med en galet trevlig middag för en lång rad trevliga influencers signerad Mushy Mushy Guerilla Catering. Om ni någon gång ska äta något riktigt bra, se då till att det är Svante och Björn som står i köket! Tack!

Samtliga bilder är fotograferade av Katja Ragnstam på Klick och Klang.

Måste säga att jag är väldigt nöjd med eventet. Det är något speciellt att se folk dokumentera ens idéer, skratta, mingla och knyta kontakter. Kan inte alla dagar vara festival?

Avslutningsvis det största tacket till teamet på Cosentino. Tack för att ni tror på mina galna idéer, tack för att ni alltid går all in och tack för att ni levererar på topp!

/m

 

 

 


Lämna en kommentar

MENU – TR Bulb

The first collaboration between MENU and Tim Rundle, TR Bulb is designed to be taken from apartment to apartment – installed by simply screwing it into the pendant sockets hanging in ceilings all over the world, no electrical expertise required.

 Ovanstående textrader damp ner i mailkorgen. Det är engelska. Jag är ingen baddare på engelska men en rimlig översättning borde lyda ”Hej vi heter Menu Tillsammans med en snubbe som heter Tim Rundle har vi uppfunnit en lampa. Den kan man ta med sig när man flyttar”
Det är så briljant. Helt nyskapande! Så många gånger man har flyttat och tvingats lämna kvar alla lampor eftersom ingen uppfunnit att man kan ta med sig dem förut.
Visst, jag kan ha missat något mer i mailet, men Menu får faktiskt skylla sig själva. Skickar man mail med mer än 140 tecken så orkar jag aldrig läsa hela.
/m


1 kommentar

What´s the point?

Så stod det i en bisats i en bloggpost jag läste häromdagen. Det handlade om att man bara skulle skriva om sånt som var fint, gulligt, bra och snyggt. Att grotta ner sig i saker som är fel, skeva och fula är det ingen mening i.

I beg to differ, om man nu ska fortsätta slänga sig med engelska uttryck. Varför ska samma vackra hemnethem cirkulera på alla instagramkonton? Varför ska samma möbel från mässan exponeras på samtliga bloggar? Varför ska man ovillkorligen trycka ctrl+c och ctrl+v på senaste pressreleasen och kalla det content? Materialet finns ju redan till allmän beskådan på Mynewsdesk. Jag förstår inte. What´s the point liksom…

Som skribent måste man våga säga sin mening. Man måste våga ta en debatt, man måste våga lyfta på stenarna och ifrågasätta. Annars är det ingen mening.

I måndags fick jag ett pressutskick i brevlådan. Mr Perswall lanserar en ny designserie i samarbete med ett gäng unga talangfulla designers. Extremt spännande! Jag sliter upp kuvertet, läser texten och fastnar för nyheten om Smooth Life.  En designduo bestående av Lena Melin och Liv Gisslandi. Handritat, fantasifullt, grafiskt och illustrativt. Fortfarande extremt spännande. Med en om möjligt ännu större iver bläddrar jag igenom de bifogade tapetbitarna men kammar noll. Inte någonstans finns tapetprover från Smooth Life. Bara en massa vackra men ganska ointressanta bilder på blommor. Och en fröpåse. Från ett helt vanligt ganska ointressant fröpåseföretag. Varför?

What´s the point liksom…

Jag vill ju se och känna på det här

smooth_life_mr_perswall_martinreda_1

/m

För mer tapetnyheter och allmänna väggbetraktelser –  kolla in tapetmartin.se 

 


Lämna en kommentar

Canvasbutik.se

Jag gillar när saker och ting är enkelt. När det är lättåtkomligt och lättöverskådligt. När jag förstår precis hur det kommer att bli. Det är med glädje jag gör ett sponsrat inlägg i samarbete med Canvasbutik.se för de gör både konst och tapeter tillgängligt för alla.

canvasbutik_martinreda_2

Det finns snudd på oändligt antal motiv att välja bland. Du kan välja canvastavlor eller oljemålningar och du kan naturligtvis välja tapeter. Det som tilltalar mig allra mest är att det är så enkelt att välja storlek på tavlan eller tapeten. För, med handen på hjärtat, hur ofta händer inte det att du antingen räknar fel på antalet våder eller helt går bet på vilken storlek på tavlan som skulle passa hemma ovanför skänken.

-visst var det 76 cm upp till taket?

”-nej, det var väl 67…

Ja, ni förstår själva. Tavlan du precis har köpt kommer aldrig upp på väggen. Så varför chansa?  Sitt hemma i lugn och ro, ta ordentliga mått och bara fyll i det busenkla formuläret. Som tavlan här ovan, The World Map, hur enkelt som helst.

Jag har fått den stora äran att välja ut en tapet från Canvasbutik.se som ikväll runt kl 21 kommer att läggas ut på Designhjälpen. Det är en fototapet med namnet Trianglar. Måtten kommer att vara H:250 cm B:300 cm. Så här ser den ut:

canvasbutik_martinreda_1

En underbar tapet som med lätthet förgyller vilken vägg som helst.

/m


Lämna en kommentar

Lenny Kravitz

Uppmärksamma läsare noterar såklart allitterationen i mina rubriker den senaste veckan. Slarviga läsare får en påminnelse med måndagens rubrik Lasse Kronér. Syftet är ju nu som då att via kända karaktärer dra mer trafik till bloggen än vad den förtjänar. Dock är det faktiskt så att Lenny Kravitz faktiskt har ett riktigt finger med i spelet.

Lenny-Kravitz-Martinreda_1

Jovisst, Lenny Kravitz nöjer sig inte med att visa upp sina genitalier vid senaste spelningen i Sverige, han ska också lansera en serie möbler och accessoarer . Här ovan ser vi Foxy Table. Uttryck som ”skomakare bliv vid din läst” och ”det där skulle till och med Martin Timell gjort bättre” känns ganska aktuella här…

Lenny-Kravitz-Martinreda_2

Topanga Corner Bar är yttrerligare ett exempel som håller ovanstående uttryck vid liv. Men är verkligen hela kollektionen så urbota dålig? Nja, det finns ett gäng kuddar som faktiskt är riktigt fina. Dream Pillow och Groove Pillow hade gärna fått flytta in hos mig.

Lenny-Kravitz-Martinreda_3 Lenny-Kravitz-Martinreda_4

Trevlig fredagskväll på er vänner!

/m

 

 


Lämna en kommentar

Soft Söndag

Trodde länge att jag skulle ha svårt med att kunna kalla denna söndagen soft. Åldersnojan har legat och spökat sedan några månader och jag såg med skräckblandad förtjusning fram emot dagens begivenheter. Allt har avlöpt bra. Jag har vare sig gikt, portvinstå eller reumatism. Känner mig ganska nöjd med det. Känner mig kanske ännu mer nöjd med att jag precis gjorde – helt i linje med åldersnojan – ett test för att se vad min mentala ålder låg på. 27. Känns ganska rimligt.

Men 40 är inte fel heller. Idag ska vi titta på en riktigt snygg 40-åring. Wave av Giovanni Offredi för Saporiti

Bild

 

Bild

Bild

Bild

Ni behöver inte ta det där med att jag fick 27 år som resultat så vidare allvarligt. Internet har haft fel förut. Men en bidragande orsak till den låga siffran kan dock vara att jag känner mig lite som ett barn innan julafton. Där jag, min ålder till trots, är barnet och julafton är #bloggforum2014

Jag är spänd av förväntan, jag är nervös, jag är nyfiken och jag längtar!

/m