MARTINREDA

Sveriges roligaste inredningsblogg! Design, inredning, möbler och trender


3 kommentarer

The Vanheden Style

Nej, jag vet, Detta är ingen modeblogg. Men jag måste lyfta ett ämne som bekymrat mig något enormt den senaste tiden. The Vanheden Style. Jag tänkte ta upp det i nästa avsnitt av Designterapin men det kliar så förbaskat i fingrarna så ni får faktiskt vara vänliga och stå ut med mina betraktelser redan nu.

The Vanheden Style är troligtvis den sjukaste modeknyck mänskligheten någonsin har beskådat. Ni känner till karaktären? Från Jönssonligan. För korta byxor, för liten kavaj och ett par loafers.

Kläderna till Vanheden i Jönssonligan var ett medvetet val från de som producerade filmerna. Man ville skoja till det lite. Tänk er då att våren 2017 så besudlas offentligheten av ännu mindre kavajer och ännu mer för korta byxor på medelålders män med långt mer gånget midjemått än vad herr Brunnberg hade när han spelade in filmerna. Skoj? Nej! Inte ens ordet sjukt räcker inte för att beskriva detta fenomen.

Du 43 åriga man med grav ölmage, rakat huvud och ett skägg som får cyklande sofo-mamils dito att framstå som tonårsfjun, sluta. Bara sluta. Du ser inte klok ut i din pyttelilla kavaj. Inte ens liknelsen med korvskinn gör sig besvär här i och med att det ser ut som ett tält i jämförelse med vad du har på dig. Sluta. Bara sluta.

/m

 


Lämna en kommentar

Dolce & Gabbana – Smeg

Jo, jag vet. Det är ingen nyhet. Det har nämnts både här och där och  bilderna har gjort sin lilla obligatoriska cirkulationsturné på sociala medier men har någon verkligen reflekterat? Är det någon som faktiskt ser vad som hänt?

Det är ju lite som om alla Kalle Moraeus dalahästar har parat sig med vitvaruavdelningen på Elgiganten. Hur kan det få passera obemärkt? På fullaste allvar. I vilket kök ska de stå? Hur ser målgruppen ut? Smegs designsamarbeten blir bara märkligare och märkligare. Vem trodde att de kunde toppa Carolina Gynnings projekt?

Om man nu ska gå åt det lekfulla mer färgglada hållet varför knyter man inte an Pappas Pärlor? Då hade man fått något vackert samtidigt som en stor portion humor skulle lyfta kollektion. Ni får det tipset av mig Smeg. Varsågoda.

/m

 


1 kommentar

Inredningsvärlden så här i slutet av april 2017

Hur ser det egentligen ut? Vad är det som händer i inredningsvärlden de här vårvägrande dagarna i april 2017? Vad är det som syns i våra flöde? Jo, det kan jag berätta. Det är två saker. En rosa och en blå. That´s it. Den rosa består av körsbärsblommor, helst fotograferade i Stockholm. De finns såklart på andra platser i landet men det verkar vara mer eller mindre lagstadgat att om du bor och verkar i Stockholm så måste du fotografera körsbärsblommor från Kungsträdgården. Jag vet inte riktigt vad som händer med de som inte gör det, kanske dubblas hyran, kanske får de betala en extra vägtullsavgift, kanske kommer det elaka troll som gör uddapar av alla strumpor i tvätten?

Jag vet inte. Men jag vet att det är mycket körsbärsblommor just nu. 50 % för att vara exakt. De andra femtio procenten är vikta åt nyheten som alla tävlar om att basunera ut. ”OMG! Det finns en blå kasse som liknar en blå kasse! Stoppa pressarna! STOOOPPPPAAA PRESSSSSSAAAARRRRNA!

Svensk Damtidning, Ystads Allehanda, Hänt i Vecken och alla de andra stora inredningsmagasinen skriker ut nyheten med den ena rubriken fyndigare  än den andra om att det finns en blå påse som ser ut som en blå påse. Vilket jefla scoop! Jag tror att Balenciaga bryr sig ungefär såhär mycket (håller upp ena handen och visar ett minimalt utrymme mellan pekfinger och tumme)

För att visa hur det ser ut rent fysiskt i mitt flöde har jag tagit mig friheten att sno lite bilder från internet. Om någon vill stämma mig så går det bra.

Ni förstår?

All heder åt mannen hos Balenciaga som har på dig det vi i Skåne kallar pissetofflor. Är det nästa trend måhända?

/m

 


2 kommentarer

Kustfolk – Varberg 2017

Igår hann jag med en superkort sväng till Kustfolk i Varberg. Har man vägarna förbi eller om man rent utav är i närheten så ska man inte missa. Alltid lika vackert och inspirerande! Många av mina favoriter var såklart där. Kollijox och Strömma Farmlodge men även fantastiskt trevliga kompisar som Pappa Pastell. Här visar han föredömligt hur man bär upp en mössa från Gossebary Lay. Bara en sån sak.

Även om jag fick träffa Jenny och njuta av hennes magiskt fina konst så saknade jag hennes man Jens en hel del.

Kustfolk har öppet även idag så unna dig en trevlig söndagsutflykt och låt dig inspireras!

/m

 


1 kommentar

Pile of Shit

Nej, jag tänker inte be om ursäkt för att jag varit tyst den senaste tiden. Vissa läsare tycker kanske till och med att det varit en lugn och fridfull period utan mitt evinnerliga tyckande och tänkande. Jag hade faktiskt tänkt att vara tyst i ytterligare några dagar men så dök pressreleasen om Pile of Shit upp i min inkorg och då blev måttet rågat….

Egentligen skulle jag vilja kopiera hela pressreleasen och lägga in den här så ni själva fick läsa och skratta men det blir enklare om jag väljer ut lite fina highlights eller hur?

Pile of Shit är saken du vill ha men inte behöver” säger Jennie Rhönnstad.

Detta är det dummaste jag någonsin har läst” säger Martin Wendelbo.

Jennie jobbar på företaget Bedazzled. Tillsammans med designbyrån Straight har de utvecklat år 2017 hittills dummaste koncept – Pile of Shit. Bokstavligt och bildligt talat.

Varumärket kännetecknas av stora extravaganta smycken, ofta med en humoristisk underton. Pile of Shit präglas utan tvekan av denna humor, men i en harmonisk kombination med Straights syn på produkter och deras funktionalitet.

Nej! Jag har inte själv hittat på ovanstående citat. Det är äkta. Vi läser det igen och tar oss en funderare. Humoristisk underton? Harmonisk kombination? Produkters funktionalitet?

Humorn i att driva med mindre skickliga och kanske inte fullt så motoriskt lyckade människor? Är det verkligen roligt? Den harmoniska kombinationen av att någon lyckats vrida upp ugnen så pass att vissa delar börjat smälta? Funktionaliteten att det oavsett hur mycket skit som redan ligger i den stora blå containern för plåtskräp på återvinningsstationen så är det alltid möjligt att även slänga detta?

Inte ens Superskaparna under vildaste absintrus hade kunnat prestera liknande märkligheter.

Vill man så kan man såklart köpa något av föremålen. För 5000kr. Morberg, jag tar tillbaks allt jag sa om skärbrädan. Allt är förlåtet. ALLT.

/m

 


2 kommentarer

Snyggköket, efterspelet och min syn på saken

Förra veckans mest klickade bilder kom från Vasastansmäklarna. Likesen haglar in i vanlig ordning. Så är det med snygga kök. Dock dyker EN kritiskt granskande röst upp och ifrågasätter planeringen av köket. Maria Soxbo på Husligheter sätter huvudet på spiken och påpekar sakligt de annorlunda företeelser som syns på bilderna.

Foto: Vasastansmäklarna

Foto: Vasastansmäklarna

So far so good. Det är ju så vi vill ha det. Fina bilder som många gillar samt  någon som analyserar och reflekterar. Det är faktiskt så det ska vara. Det kallas pressfrihet. Och yttrandefrihet. En person måste få kunna skriva att ett kök är sämre planerat än min egen dagishämtningslogistik utan att få påhopp, arga mail och förtäckta hot.

Vi har yttrandefrihet i det här landet, och i 99 fall av 100 använder Husligheter den för att hylla saker – produkter, initiativ, butiker, trender och hem som ligger ute till försäljning. Jag personligen ligger troligtvis på negativ procent i det fallet. Maria och alla vi andra  har ett ansvar som influencers att bidra med eftertanke och perspektiv kring den branschen vi befinner oss i.

Inlägget handlar för övrigt inte om just denna lägenhet utan fenomenet kring köksrenoveringar som är mer snygga än praktiska, och denna lägenhet råkade få stå som exempel för detta just eftersom den hyllats så enhälligt. Hade ingen annan blogg skrivit om den hade inte heller Husligheter gjort det – Marias inlägg har ju  balanserats upp med råge av övriga bloggare och inredningstidningar.

Annat vore oetiskt.

Jag är HELT övertygad om att de spekulanter som lockats till visningen efter alla hyllningar i bloggosfären kommer att klara av att avgöra om det opraktiska köket är något de kan leva med eller inte.  Om Marias kritiska blogginlägg också drar nyfikna till visningen så skulle det inte förvåna mig om den fina lägenheten också vinner över dem på plats.

/m

 

 

 


Lämna en kommentar

Norm Architects – Sabi Leaves

Jag har inte gjort någon vetenskaplig studie på det här men troligtvis finns det fler tillverkare av meningslösa grafiska prints än det finns husdjur med egna instagramkonto. Utan att räkna vidare på det så kan vi väl bara enas om att biljoners biljoner är för mycket. Alldeles för mycket.

Senast ut i raden av tryckt tristess är danska Paper Collective och deras samarbete med Norm Architects. Man har fotograferat löv. Japp. Löv. Sen trycker man det på ett stort papper och slår sig för bröstet. Jag repeterar. Ett löv.

paper_collective_martinreda_2 paper_collective_martinreda_3

Ja, nu kommer säkerligen någon av de inblandade att haffa mig på nästa mingel för att stå och kräva min ursäkt eftersom jag påstått att barnen på förskolan Ulliga Uttern hade gjort ett bättre och mer kreativt jobb. Så får det bli. Jag kan ta det. Däremot kan vi inte ta mer nonsensprints. Det finns så många begåvade konstnärer och fotografer ute i världen som gör spännande och vackra saker. Ta kontakt med dem. Jag har massvis med bra förslag som jag frikostigt delar med mig av. Hör av er! Vi behöver nämligen inte  bilder på löv. Torkade höstlöv. När våren är på väg.

/m