Vissa bloggposter är inte inte svåra att skriva. Eller jo, vissa bloggposter är faktiskt svåra att skriva för glädjetårarna rinner ner för kinderna och tangentbordet blir  halt, kladdigt och  alldeles halkigt. Detta är en sådan bloggpost. I korta drag handlar den om ett litet gäng engagerade människor med så stora hjärtan att det borde klassas som östeuropeisk doping. Är man intresserad av det längre draget så läser man texten här nedanför. Det handlar om kärlek. Det handlar om Designhjälpen. Och du läser!

I höstas startade vi Designhjälpen. En överväldigande generositet uppenbarade sig och folk skänkte och köpte varor som det inte fanns någon morgondag. Vi styrde upp torrdräkter till Samos Divers och vi sålde prints så jag stundtals funderade på att byta namn till Printhjälpen. Men vi gjorde även annat. Daniel och Kata var på plats och delade ut barnmat. Ja, de var där. På plats. På riktigt. Mitt i misären kunde de två eldsjälarna dämpa lite av ångesten, rädslan och hungern för flertalet barn.

Hur gick det till? Jo, naturligtvis fanns det två precis lika fantastiska eldsjälar här i Sverige som gjorde det hela möjligt. Annelie och Jenny. Jag har inte ord, kraft eller tillräckligt med torky för att kunna beskriva den tacksamhet, kärlek och värme jag känner.

Jenny, som via sitt helt nystartade företag med fokus på näringsrik och ekologisk barnmat, skänkte HELA sitt lager och Annelie, detta logistik(och blomster och bak)geni som styrde upp HELA verksamheten. Jag är på fullaste allvar och därtill ytterst sällsynt – mållös.

Om ni ska göra en sak idag så är det att ge kärlek tillbaka till dessa fantastiska människor!

Annelie har en blogg som är magnifik, hennes instagramkonto är en ständig källa till inspiration. Klicka er in där, skriv en kärleksfull hälsning och lägg till några härliga hjärtemojis.

Jenny har företaget Alex & Phil. Ni gör precis samma sak där eller via hennes instagramkonto.

Varför?

Jo, innan produkterna ens lanserats så skänkte alltså Jenny hela sitt lager på ca 4 000 portioner (smoothies och gröt). Vi fick hjälp med översättning från Kata och tog fram 2-språkiga etiketter för ändamålet som talade om vad produkterna innehöll. Jenny betalade även för frakten och skickade alltsammans till Röda Korset i Ungern där Daniel sedan fanns med på plats och delade ut maten. Ett mindre antal portioner skänktes också till ett lokalt flyktingboende i Nacka.

Därför!
Bra, då har vi kommit överens. Kan någon komma hit med lite mer ost nu?

/m